Här startade skolan som idag är Norra Real. Adressen var Götgatan 1, dvs entrén till vänster
på bilden. Byggnaden kallades "Södra Stadshuset", men hade aldrig funktionen av vad som vi
idag tänker på med "stadshus" utan byggnaden var ämnad som ett huvudkontor för
internationell handel
Stockholms RealläroverkDen 29 augusti 1876 startade Stockholms Realläroverk i Södra Stadshusets norra flygel med 44 gosseelever i åldern 9 - 15 år. Eleverna och lärarna kom
från Nikolaiskolan, en apologistskola, där man lärde ut lite enkel läsning och räkning och kanske något annat som var praktiskt användbart. Nikolaiskolans
historia är oklar, men en del anser att den har sina rötter i Storkyrkoskolan med förankring i 1300-talet.
Högre Realläroverket å NorrmalmNär lokalerna blev för små i Stadshuset och även på annat sätt olämpliga, flyttade det Högre Realläroverket i Stockholm till Normalm. Byggnaden där invigdes 6 september 1890 och fick namnet Högre Realläroverket å Norrmalm. Att det på risaliten (fasaden) står Högre allmänt läroverk beror på att det under tiden 1878-1966 var en allmän beteckning på statliga gymnasier.
År 1878, då de femte och sjätte klasserna började, ändrades skaolans namn till Högre Realläroverket i Stockholm.
Engelska istället för latinIdéen med realläroverken, "den reala bildningslinjen", var att man istället för latin skulle läsa engelska, tyska och franska, men detta gick politiskt inte helt att genomföra. Läkare och botanister behövde ju språket, ansågs det. Och så var det status i latinet. Den högre utbildningen, som var förberedande för universitet, var ju bara till för blivande präster, lärare, läkare och jurister. Prästerna var viktigast och därmed också kravet på latin och grekeiska. (Delar av Norra Reals årsberättelser var ännu i början på 1900-talet skrivna på latin!)
Rektorn - en kraftfull profil i Stockholmspolitiken Till förfogandet för den nya skolan stod tre lärosalar och ett lärarrum. Rektor för denna nya skola blev unge Sixten von Friesen, ett energiknippe
som vid sidan sin skoltjänst och sina politiska uppdrag doktorerade i matematik. Han blev - allteftersom - en av Stockholmspolitikens mest centrala personligheter i
så väl riksdagen som kommunalfullmäktige samt riksbanken. Han var en handlingens man snarare än intellektuell, och drevs av en stark motvilja för byråkrati
och formalism, samvetstvång och prästvälde. Han ville ha en demokrtisk skola, fri från "latinherraväldet" och kyrkligt inflytande. Inom parentes kan man förundra
sig över hans starka antipati mot kyrkan med tanke på att han hade vuxit upp i ett kyrkligt hem där pappan var hovpredikant och prost.
De medborgerliga fri- och rättigheterna, tanke- och yttrandefrihet var dock absoult centrala för honom. Han engagerade sig också starkt i frågor om kvinnors rätt
att rösta i politiska val och inom skolpolitiken den s.k. "reala bildningslinjen", dvs. den högre utbildningen skulle anpassas för näringslivets behov och inte vara en
förberedande prästutbildning, som han ansåg att skapade "utpinade intelligenser och en andlig inskränkthet". I viss praktisk mening grundade han det som idag är
Liberala Folkpartiet. År 1910 kom partiet nämligen in i riksdagens första kammare och von Friesen blev dess partiledare.
Sixten von Friesen bysten i Stockholms stadshus Foto: Ulrika Frändén, Skolroteln
I sitt uppträdande var Sixten von Friesen en högst flärdfri man, helt okänslig för representativ fåfänglighet. Vid officiella tillfällen,
då han förde stadens talan, framstod han i sin odekorerade frack som en högst vanlig civil person bland de i oscariansk stil uniformerade och ordensprydda herrarna.
Nedan en realmössa med realmärke. Huruvida mössor av detta slag användes på 1800-talet är okänt för undertecknad, men i början av 1900-talet såg de ut på detta sätt.
Invigningen av Högre Läroverket å Norrmalm 6 september 1890
Invigningen av byggnaden var högtidlig med Kung Oscar och dåvarande kronprinsen Gustaf närvarande. Dock mycket enkel. En kort ceremoni i aulan följdes av en rundvandring i skolan. Skolans inspektor, justitierådet C.G. Hammarskjöld, höll invigningstalet, men vad det innehöll har det varit omöjligt att hitta information om. Enligt Svedelius skulle kung Oscar dock ha berättat för honom att Hammarskjöld skulle ha yttrat: "Men att göra dumma pojkar kvicka, det kan inte skolan!" Politiskt inkorrekt redan då, men man skrattade bara åt det.
Trots efterforskningar i Bernadottebiblioteket, har inget bildmaterial från invigningen hittats. Troligen fanns ingen fotograf närvarande.
Bilden tillhör inte DN-artikeln
Dagens Nyheter den 2 september 1890
om det nya läroverkspalatset på Norrmalm
Ett nytt läroverkspalats
reser sig nu imponerande allt igenom solidt mellan Roslags- och Tulegatorna. Det är Norra Realläroverket.
År 1887 börjades grundläggningen af denna storartade byggnad, på hösten året derpå kom den under tak och blef till det yttre färdig 1889. Nu står den som sagdt färdig utan och innan så att undervisningen kunnat börjas.
Huset är hållet i en enkel, för ändamålet afpassad och värdig stil. Det är uppfördt av rödt tegel och hvilar på en enkel sockel af granit, hvilket material äfven anvädts till portalen. Endast å jordvåningen är användt putsadt cement. För öfrigt äro alla fasadytorna oputsade.
Det är arkitekten P. E. Werning som är upphofsman till ritningarna och under hvars ledning huset uppförts, Stadens byggnadschef, major Knös, har haft öfverinseende öfver byggnadsarbetet. Tack vare dessa mäns skicklighet och rektor Sixten von Friesens intresse för att planritnngarna in i de minsta deltaljer skulle bli så fulländade som möjligt har nu hufvudstaden ett läroverk som i soliditet, smak och praktiska anordningar kan betraktas som ett mönster.
Redan anblicken af de stora rymliga korridorer som genomskära byggnaden är storartad. Golfven i dessa äro belagda med cement i olikfärgade rutor. De är afsedda att tjena som kapprum. Å ömse sidor om korridorerna äro lärorummen belägna. Ehuru inredningen till stor del är förut begagnad är den både tidsenlig och proper. I de båda mellanvåningarna äro inrymda till sammans 21 ordinarie lärosalar eller närmare bestämdt klassrum, de flesta afsedda för 35 lärjungar. Förutom i dessa undervisningsrum finnas i öfversta våningen särskilda lärosalar för den kemiska, fysiska och naturhistoriska undervisningen, tre stora ritsalar, ett modellrum och en sångsal. Särskild omsorg är nerlagd på inredningen af de kemiska och fysikaliska lärosalarne med deras rikhaltigt försedda laboratorier. I den fysikaliska afdelningen finnes bl. a. en gasmotor för drifvande af en dynamomaskin för elektriska experiment och framkallande af elektriskt ljus, som äfven användes till framställande af kamerabilder såsom åskådningsmaterial vid undervisningen. Ett synnerligen rikhaltigt naturhistoriskt museum är inrymdt i öfversta våningen. Detta liksom det öfvriga ovanligt fullständiga undervisnigsmaterialet är till största delen det samma som användts vid Södra realläroverket1.
För lärarnes och lärjungarnes beqvämlighet är på det omsorgsfullaste sörjdt. Man har t. o. m. för de senare inredt särskilda frukostrum med gaskokningsapparater. Kollegierummet liksom rektorsexpeditionen och biblioteket hafva en solid och elegant inredning.
Särdeles tilltalade är inredningen av aulan eller bönsalen, som rymmer 1,000 personer. Ett rikt ljus strömmar in genom flera fönster och i akustiskt hänseende torde salen motsvara alla fordringar. På läktaren är af firman P.L. Åkerman & Lund är uppförd en orgel, delad på två sidor, så att i midten är anbragt en öppning med glasdörrar ut till korridoren.
Ett af de viktigaste och mest maktpåliggandearbetena i denna byggnad är anordnandet af värmeledning och ventilation. Det är ingenjör W. Dahlgren som haft detta uppdrag och som utfört det på ett sätt som är höjdt öfver allt beröm. Värmeledningen är infördt efter af hr Dahlgren uppfunnet, synnerligen sinnrikt och praktiskt system. Uppvärmningen försigår i källarevåningen, der äfven bostäder finnas för vaktmästare och eldare. Den utgår från sju varmkammare, hvardera med två kaloriferer.2 I hvar och en av dessa kammare inmynna en friskluftskanal från hvardera sidan af byggnaden samt cirkulationskanaler från rummen. Från kammaren utgår en varmluftskanal till hvarje rum. I rummen finnas utom dessa kanaler äfven evakuationskanaler för den skämda luften. Dessa gå vertikalt uppåt och förena sig på vinden till stora ventilationsskorstenar. Regleringen af värmen och ventilationen sker uteslutande från jordvåningens korridorer, der distanstermometrar äro anbragta som direkt angifva temperaturen i hvarje rum.
Belysningaapparaterna utgöras endast i aulan, korridorerna och några andra rum af brännare med fria gaslågor. I lärosalarne äro deremot anbragta Siemens? regenerationslampor3.
Gymnastiklokalen är inrymd i en särskild byggnad och är försedd med mycket fullständig apparelj4 samt synnerligen praktiskt inredd. Sålunda finnas särskilda bad- och duschrum, afklädningsrum m. m.
Till dato torde Sverige sakna ett motstycke till detta läroverkshus.
Kostnaderna för hela byggnadsföretaget, inbereknat jernstaket med stenmur m. m., uppgå till omkring 650, 000 kr.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1 Högre Realläroverket i Stockholm, det som fanns i Stadshuset. Namnen på skolan var många. 2 Äldre benämning på eldningspanna för centraluppvärmning med varmluft 3 En för tiden ny typ av gaslampor där förbränningsgaserna togs om hand. Dock genererade de en hel del värme.
4 "Apparelj" betyder "erforderliga redskap"
Patrick Lönnbergpatrick.lonnberg(snabel-a)gmail.com
