Norra Real - Stockholms äldsta gymnasium



     Här startade skolan som idag är Norra Real. Adressen var Götgatan 1, dvs entrén till vänster
     på bilden. Byggnaden kallades "Södra Stadshuset", men hade aldrig funktionen av vad vi
     idag menar med "stadshus" utan byggnaden fungerade som ett ryskt handelscentrum,
     häkte, krog och hotell

Stockholms Realläroverk Den 29 augusti 1876 startade Stockholms Realläroverk (1878 ändrades namnet till Högre Realläroverket i Stockholm) i Södra Stadshusets norra flygel med 44 gosseelever i åldern 9 - 15 år. Eleverna och lärarna kom från Nikolaiskolan, en apologistskola, där man lärde ut lite enkel läsning och räkning och kanske något annat som var praktiskt användbart. Nikolaiskolan är en förlängning av Storskolan (Storkyrkskolan, Trivialskolan, Stadsskolan), som man år 1820 beslöt att avveckla p.g.a. dåligt elevunderlag, svårigheter att få lärare och usla lokaler. Istället startades två nya skolor, dels apologistskolan, Nicolai, med två klasser. Apologistskolan Nicolai kom dock igång först 1823 och då i Klara församlings fattighus, Polisgränd 2, dagens Trädgårdsgatan.

Storkyrkskolan finns dokumenterad år 1315 men tros ha funnits redan under Birger Jarls Stockholm på 1200-talet. Norra Real har alltså en länk till denna Storkyrkskola, Stockholms äldsta skola, som även kallades Katedralskola. När Storskolan gick ur historien 1820, togs samtidigt ett beslut beslut att en apologistskola skulle bildas, den som 1876 skulle ge en del av det första elevunderlaget för det som idag är Norra Real.


För en mera detaljerad information om Norra Reals koppling till Stockholms äldsta skola KLICKA HÄR


Högre Realläroverket å Norrmalm När lokalerna blev för små i Stadshuset och även på annat sätt olämpliga, flyttade det Högre Realläroverket i Stockholm till Normalm. Byggnaden där invigdes 6 september 1890 och fick namnet Högre Realläroverket å Norrmalm. Att det på risaliten (fasaden) står Högre allmänt läroverk beror på att det under tiden 1878-1966 var en allmän beteckning på statliga gymnasier.

År 1878, då de femte och sjätte klasserna började, ändrades skaolans namn till Högre Realläroverket i Stockholm.


Engelska istället för latin Idéen med realläroverken, "den reala bildningslinjen", var att man istället för latin skulle läsa engelska, tyska och franska, men detta gick politiskt inte helt att genomföra. Läkare och botanister behövde ju språket, ansågs det. Och så var det status i latinet. Den högre utbildningen, som var förberedande för universitet, var ju bara till för blivande präster, lärare, läkare och jurister. Prästerna var viktigast och därmed också kravet på latin och grekeiska. (Delar av Norra Reals årsberättelser var ännu i början på 1900-talet skrivna på latin!)

Rektorn - en kraftfull profil i Stockholmspolitiken
Till förfogandet för den nya skolan stod tre lärosalar och ett lärarrum. Rektor för denna nya skola blev unge Sixten von Friesen, ett energiknippe som vid sidan sin skoltjänst och sina politiska uppdrag doktorerade i matematik. Han blev - allteftersom - en av Stockholmspolitikens mest centrala personligheter i så väl riksdagen som kommunalfullmäktige samt riksbanken. Han var en handlingens man snarare än intellektuell, och drevs av en stark motvilja för byråkrati och formalism, samvetstvång och prästvälde. Han ville ha en demokrtisk skola, fri från "latinherraväldet" och kyrkligt inflytande. Inom parentes kan man förundra sig över hans starka antipati mot kyrkan med tanke på att han hade vuxit upp i ett kyrkligt hem där pappan var hovpredikant och prost. De medborgerliga fri- och rättigheterna, tanke- och yttrandefrihet var dock absoult centrala för honom. Han engagerade sig också starkt i frågor om kvinnors rätt att rösta i politiska val och inom skolpolitiken den s.k. "reala bildningslinjen", dvs. den högre utbildningen skulle anpassas för näringslivets behov och inte vara en förberedande prästutbildning, som han ansåg att skapade "utpinade intelligenser och en andlig inskränkthet". I viss praktisk mening grundade han det som idag är Liberala Folkpartiet. År 1910 kom partiet nämligen in i riksdagens första kammare och von Friesen blev dess partiledare.

Sixten von Friesen
bysten i Stockholms stadshus
      I sitt uppträdande var Sixten von Friesen en högst flärdfri man, helt okänslig för representativ fåfänglighet. Vid officiella tillfällen, då han förde stadens talan, framstod han i sin odekorerade frack som en högst vanlig civil person bland de i oscariansk stil uniformerade och ordensprydda herrarna.
      Byst av Sixten von Friesen finns på hedersplats i Rådssalen, Stockholms stadshus.

Nedan en realmössa med realmärke. Huruvida mössor av detta slag användes på 1800-talet är okänt för undertecknad, men i början av 1900-talet såg de ut på detta sätt.


Invigningen av Högre Läroverket å Norrmalm
6 september 1890

        Invigningen av byggnaden var högtidlig med Kung Oscar och dåvarande kronprinsen Gustaf närvarande. Dock mycket enkel. En kort ceremoni i aulan följdes av en rundvandring i skolan. Skolans inspektor, justitierådet C.G. Hammarskjöld, höll invigningstalet, men vad det innehöll har det varit omöjligt att hitta information om. Enligt Svedelius skulle kung Oscar dock ha berättat för honom att Hammarskjöld skulle ha yttrat: "Men att göra dumma pojkar kvicka, det kan inte skolan!" Politiskt inkorrekt redan då, men man skrattade bara åt det.


        Trots efterforskningar i Bernadottebiblioteket, har inget bildmaterial från invigningen hittats. Troligen fanns ingen fotograf närvarande.


Bilden tillhör inte DN-artikeln


Dagens Nyheter den 2 september 1890
om det nya läroverkspalatset på Norrmalm


Ett nytt läroverkspalats

reser sig nu imponerande allt igenom solidt mellan Roslags- och Tulegatorna. Det är Norra Realläroverket.

        År 1887 börjades grundläggningen af denna storartade byggnad, på hösten året derpå kom den under tak och blef till det yttre färdig 1889. Nu står den som sagdt färdig utan och innan så att undervisningen kunnat börjas.

        Huset är hållet i en enkel, för ändamålet afpassad och värdig stil. Det är uppfördt av rödt tegel och hvilar på en enkel sockel af granit, hvilket material äfven anvädts till portalen. Endast å jordvåningen är användt putsadt cement. För öfrigt äro alla fasadytorna oputsade.

        Det är arkitekten P. E. Werning som är upphofsman till ritningarna och under hvars ledning huset uppförts, Stadens byggnadschef, major Knös, har haft öfverinseende öfver byggnadsarbetet. Tack vare dessa mäns skicklighet och rektor Sixten von Friesens intresse för att planritnngarna in i de minsta deltaljer skulle bli så fulländade som möjligt har nu hufvudstaden ett läroverk som i soliditet, smak och praktiska anordningar kan betraktas som ett mönster.

        Redan anblicken af de stora rymliga korridorer som genomskära byggnaden är storartad. Golfven i dessa äro belagda med cement i olikfärgade rutor. De är afsedda att tjena som kapprum. Å ömse sidor om korridorerna äro lärorummen belägna. Ehuru inredningen till stor del är förut begagnad är den både tidsenlig och proper. I de båda mellanvåningarna äro inrymda till sammans 21 ordinarie lärosalar eller närmare bestämdt klassrum, de flesta afsedda för 35 lärjungar. Förutom i dessa undervisningsrum finnas i öfversta våningen särskilda lärosalar för den kemiska, fysiska och naturhistoriska undervisningen, tre stora ritsalar, ett modellrum och en sångsal. Särskild omsorg är nerlagd på inredningen af de kemiska och fysikaliska lärosalarne med deras rikhaltigt försedda laboratorier. I den fysikaliska afdelningen finnes bl. a. en gasmotor för drifvande af en dynamomaskin för elektriska experiment och framkallande af elektriskt ljus, som äfven användes till framställande af kamerabilder såsom åskådningsmaterial vid undervisningen. Ett synnerligen rikhaltigt naturhistoriskt museum är inrymdt i öfversta våningen. Detta liksom det öfvriga ovanligt fullständiga undervisnigsmaterialet är till största delen det samma som användts vid Södra realläroverket1.

        För lärarnes och lärjungarnes beqvämlighet är på det omsorgsfullaste sörjdt. Man har t. o. m. för de senare inredt särskilda frukostrum med gaskokningsapparater. Kollegierummet liksom rektorsexpeditionen och biblioteket hafva en solid och elegant inredning.

        Särdeles tilltalade är inredningen av aulan eller bönsalen, som rymmer 1,000 personer. Ett rikt ljus strömmar in genom flera fönster och i akustiskt hänseende torde salen motsvara alla fordringar. På läktaren är af firman P.L. Åkerman & Lund är uppförd en orgel, delad på två sidor, så att i midten är anbragt en öppning med glasdörrar ut till korridoren.

        Ett af de viktigaste och mest maktpåliggandearbetena i denna byggnad är anordnandet af värmeledning och ventilation. Det är ingenjör W. Dahlgren som haft detta uppdrag och som utfört det på ett sätt som är höjdt öfver allt beröm. Värmeledningen är infördt efter af hr Dahlgren uppfunnet, synnerligen sinnrikt och praktiskt system. Uppvärmningen försigår i källarevåningen, der äfven bostäder finnas för vaktmästare och eldare. Den utgår från sju varmkammare, hvardera med två kaloriferer.2 I hvar och en av dessa kammare inmynna en friskluftskanal från hvardera sidan af byggnaden samt cirkulationskanaler från rummen. Från kammaren utgår en varmluftskanal till hvarje rum. I rummen finnas utom dessa kanaler äfven evakuationskanaler för den skämda luften. Dessa gå vertikalt uppåt och förena sig på vinden till stora ventilationsskorstenar. Regleringen af värmen och ventilationen sker uteslutande från jordvåningens korridorer, der distanstermometrar äro anbragta som direkt angifva temperaturen i hvarje rum.

        Belysningaapparaterna utgöras endast i aulan, korridorerna och några andra rum af brännare med fria gaslågor. I lärosalarne äro deremot anbragta Siemens? regenerationslampor3.

        Gymnastiklokalen är inrymd i en särskild byggnad och är försedd med mycket fullständig apparelj4 samt synnerligen praktiskt inredd. Sålunda finnas särskilda bad- och duschrum, afklädningsrum m. m.

        Till dato torde Sverige sakna ett motstycke till detta läroverkshus.

        Kostnaderna för hela byggnadsföretaget, inbereknat jernstaket med stenmur m. m., uppgå till omkring 650, 000 kr.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1 Högre Realläroverket i Stockholm, det som fanns i Stadshuset. Namnen på skolan var många.
2 Äldre benämning på eldningspanna för centraluppvärmning med varmluft
3 En för tiden ny typ av gaslampor där förbränningsgaserna togs om hand. Dock genererade de en hel del värme.
4 "Apparelj" betyder "erforderliga redskap"


Patrick Lönnberg        patrick.lonnberg(snabel-a)gmail.com    
Norra Real - en kort historik
Norra Real


Storkyrkoskolan. Skolan anses ha sina rötter i Stockholms äldsta skola och mest ansedda skola under flera sekler, nämligen Storkyrkoskolan i Sankt Nikolai församling, en utbildningsanstalt som i krönikorna omnämns redan år 1319, men kanske är äldre än så. Kopplingen till den och degraderingen till en anspråkslös apologistskola 1823 är dock höljd i dunkel.

Apologistskolan (apologista betyder ungefär "lärare i räknekonsten") hade till uppgift att utbilda näringsidkare och lägre tjänstemän. Apologistskolorna var realskolornas föregångare.

Stockholms realläroverk. År 1876 grundades Stockholms realläroverk, en av landets första av sitt slag, och Nicolaiskolan upphörde. Det betydde att eleverna - i motsats till vad som var fallet i latinläroverken - inte behövde läsa latin och grekiska. Ännu i slutet på 1800-talet var det dock mycket finare att vara "latinare" än "realare" och det var vanligt att skolpojkar från latinskolorna skanderade "Latinare ä´ finare, realare ä´ skralare".



Södra stadshuset. Realläroverket var inhyst i det som idag är Stadsmuséet. I slutet på 1800-talet var det en mycket dåligt underhållen byggnad som kallades Södra stadshuset, men har aldrig haft någon funktion av det slag som det vi idag menar med stadshus. Det var snarast en benämning på en byggnad där man serverade "den goda Stockholms nektarn", dvs punch, till stockholmarna. Södra stadhuset är en mycket gammal barockbyggnad, ritad av Nicodemus Tessin 1662, samma arkitekt som ritat Drottningholms slott. Varför man reste den här pampiga byggnaden, tycks ingen riktigt veta.

Södra stadshuset, kopparstick av Willem Swidde på 1690-talet. Ur Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna

Olämpliga skollokaler. Lokalerna i Södra stadshuset var alltså ytterst olämpliga för skoländmål. Ångspårvagnarna skramlade så mycket att undervisningen stördes. Det var också trångbott och anläggningen saknade "all artificiell ventilation". I gymnastiksalen föll rappningen ner då marscher och hopp övades. Punchdoften från källaren var inte heller bra för pojkarnas disciplin.
Expeditionstraditioner. Norra Real har en stark koppling till den svenska polarforsk-
ningen vid sekelskiftet, vilket vidstående minnestavlatavla i skolans trapphus vittnar om.

Johan Alfred Björling
Redan som 17-årig elev vid "Norra Real" var han den förste som - via den västra leden - besteg Kebnekaise. Tidigare hade den franske geografen Charles Rabot bestigit berget via den östra leden.
Ur Bohusläninngen 10 aug. 1889: "Kebnekaise, Sweriges högsta fjell, 2136 meter öfver hafvet, hittills ansett som obestigligt, bestegs 9 juli af tvänne ledamöter af Svenska turistföreningen, studerandena vid realläroverket i Stockholm, J. Björling och A. Andersson. Uppstigningen tog 12 timmar."
Björling deltog senare i Gustaf Nordenskiölds expedition till Spetsbegen och 1891 kom han till Grönland där han sedan omkom 1892 eller 93 på Careyöarna.

Nils Strindberg
Medlem på ingenjör Salomon August Andrées ödesdigra expedition för att i luftballong nå Nordpolen.

Finn Malmgren
Åren 1922-25 deltar Finn Malmgren i en norsk expedition under Roald Amundsen och Harald Ulrik Sverdrup med fartyget Maud i Arktiska oceanen. Finn Malmgren hör till dem som 1928 förolyckades efter kraschen med zeppelinaren Italia på isen norr om Nordostlandet.

Mer om polaräventyrarna KLICKA HÄR


Nybygget. Byggnadsarbetet påbörjades 1887 och 1890 kunde man flytta i den nya 8558 kvm stora byggnaden i Stockholms norra utkanter, områden som närmast varit träskmarker och där en person drunknat bara fem år innan skolan byggdes. Ännu på mitten av 1800-talet fanns en liten sjö mellan Engelbrektskyrkan och den plats där skolan står. Skolan står dock på berggrund.

Den 6 september invigdes skolan och kostnaderna för den beräknades till c. 650 000 kronor. Flytten var dock till en början ganska impopulär bland realarna, men accepterades så småningom tack vare de moderna lokalerna.

Vid invigningen var konungen, Oscar II, närvarande, liksom statsrådet Gunnar Wennerberg, friherre Palmstierna, universitetskanslern Pehr von Eherenheim, justitieråder Hammarskjöld samt invigningstalaren, öfverståthållaren och friherren Claes Gustaf Adolf Tamm. Hans majestät uttalade vid tillfället sin "synnerliga tillfredsställelse med den lika praktiska som storartade byggnad".

Byggnaden hade uppförts efter ritningar av arkitekten Per Emanuel Werming (1840-1920) och är en tvillingbyggnad till Södra Latin, som blev klar ett år senare. Per Werming har också ritat bl.a. St Görans Sjukhus, Katarina västra skolas gymnastikhus och Själaveds kyrka, som 1998 blev vald till Sveriges vackraste kyrka. Troligen är också det gamla Epedimisjukhuset, nuvarande Vetenskapens hus, ett verk av Werming.


Byggnaden rymde 21 lärosalar av vilka de flesta var "anbragta med Siemens regenerations- lampor". Bönsalen upplystes dock mera traditionellt av "belysningsapparater" som "utgöras af brännare med fria gaslågor". Mest uppmärksammades dock den nya konstruktionen (uppfinning av ingenjör W. Dahlgren) för uppvärmning av byggnaden. I källarvåningen, där också eldaren och vaktmästaren hade sina bostäder - fanns sju "varmkammare" - var och en uppvärmd av två kaloriferer - från vilka kanaler ledde till olika delar av huset. Temperaturen i byggnadens olika delar kunde regleras tämligen noggrant från källaren.

De "kemiska laboratorierna" på vindsvåningen byggdes 1923-24. Före det användes - enligt okontrollerade uppgifter - vindsvåningen som skyttebana.


Det nya läroverkspalatset 1890 - för en närmare beskrivning,    KLICKA HÄR

Belysningen i Norra Real - för en närmare beskrivning,   KLICKA HÄR

Ombyggnaden av vindsvåningen 1923 och idrottshallen 1928 - beskrivning, KLICKA HÄR


Skolans läge. Enligt rektor Sixten v. Friesen var "tomtens ungefärliga avstånd till Gustaf Adolfstorg 1620 meter"och avståndet till Stureplan "uppskattade" han till 1010 meter.

Fysikrum 1926


     Tom Moll var en av sin tids mest
  tongivande pedagoger och riks-
  känd för sitt engagemang för
  laborativ undervisning i fysik/kemi

Rektor Sixten von Friesen (1847-1921) var den drivande kraften när det gällde att få skolan flyttad. Det är dock som politiker han är mest känd.

I riksdagens andra kammare förträdde han liberala valmannaföreningen och drev där frågan om allmän rösträtt. Han var också Stockholms stads främste företrädare och innehade stadfullmäktiges orförandepost enda fram till 1915. I skolan var han - förutom rektor - fysiklärare, vilket kanske förklarar satsningen på de för sin tid mycket moderna och påkostade laborationssalarna i fysik och kemi. Dagens Nyheter pekar t.ex. på att "i den fysikaliska afdelningen finnes bl.a. en gasmotor för drifvande af en dynamomaskin för elektriska experiment och framkallande af elektriskt ljus...

Biografiska uppgifter om NR:s fyra första rektorer   
KLICKA HÄR
 
Satsning på naturvetenskap fostrade en nobelpristagare
Det förefaller inte helt orimligt att anta att skolans medvetna
satsning på modern laborativ utrustning stimulerade eleven
Manne Siegbahns intresse för fysik.

År 1924 tilldelades han nobelpriset för sitt arbete med röntgenspektroskopiska metoder.

Karl Manne Georg Siegbahn föddes 1886, doktorerade i Lund 1911
med avhadlingen "Magnetische Feldmessung". Ledande forskare inom det svenska atombombsprojektet. Professor 1954. Död 1978.
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Även utanför naturvetenskapens domäner har elever som gått på Norra Real varit framgångsrika. Gunnar Myrdal (1898-1987 och student från Norra Real) belönades 1974 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt arbete inom penning- och konjunkturteori samt studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden.


Kemilektion



Redan 1924 hade läroverket en egen tandklinik där eleverna fick tandvård till
självkosntadspris. Kliniken lades ned 1945.



Det första kollegiet i "Högre realläroverket i Stockholm" Mer om bilden på    KLICKA HÄR


Längst fram i mitten sitter Sixten von Friesen (rektor 1876 - 1891) och Sigfrid Almqvist (rektor 1891 - 1896)


Nutidshistoria. Under 1980-talet lades gymnasiet ner och lokalerna övertogs av vuxenutbildningen. Redan något år senare återuppstod gymnasiedelen och i drygt tio år hade skolan båda utbildningsformerna parallellt.
  • År 1955 anpassades skolan om så att elever kunde erbjudas lunch.

  • År 1961 gör flickorna sitt intåg i Norra Real då 67 flickor började i första ring. Frågan om kvinnliga lärare kom dock upp redan 1915, men då uttalade kollegiet som sin mening "att kvinnan naturnödvändigt måste gå till ett sådant värv i saknad av den värdefulla erfarenhet som mannen vunnit, då han såsom ynling själv genomlevde en ynglings känslo- och tankeliv". Däremot var man välvilligt inställd till kvinnliga lärare för de yngre eleverna.

  • År 1987 flyttades de engelskspråkiga gymnasieutbildningarna, International Section, till Kungsholmens gymnasium.

  • Den första juli 2000 flyttade vuxenutbildningen ut från skolan och Norra Real är idag en renodlad ungdomsskola.

  • Skolbyggnaden totalrenoverades 1992-94 och i samband med den hördes starka röster som ville ställa den attraktiva byggnaden till näringslivets förfogande, men så blev det lyckligtvis inte.

Tidskriften Svea, illustrerad veckotidning, kommenterar läroverksbygget den 19 juli 1890 med bl.a. följande: "Men en annan fråga är, huruvida det är i vår prakt- och njutningslystna tid verkligen må anses för ungdomen nyttigt eller för dess sunda fostrande gagnande, om den redan från skolhusbyggnaden hämtar intryck av stora later och stora tillgångar hos det samhälle, på vars kostnad det åtnjuter sin undrvisning."


Gymnasieföreningen Saga grundades 1879 av Ernst Carlson, senare professor Göteborgs högskola. En av föreningens uppgifter var att organsiera skolbaler, något mycket ovanligt på den här tiden då skolföreningar inte fick anordna danser.

En reminiscens av elevföreningen Saga, är det s.k. Sagarummet, som elevkåren förfogar över.

Studentfirandet i Högre Reallöroverket för över 100 år sedan       KLICKA HÄR!

Nerläggningen av Norra Real 1986       KLICKA HÄR!


Kända personer som gått på Norra Real. En anspråkslös samling på kända och ökända personer som gått på Norra Real. Den utger sig på inget sätt vara rättvis utan är enbart ett hopplock av namn undertecknad fått information om. Kompletteringar tas tacksamt emot.
För att se listan,    
KLICKA HÄR



Bilden tagen från ballong 1898 av fotografen Oscar Halldin




Flera bilder från Norra Real för över 100 år sedan,     KLICKA HÄR


Norra Real - ett monumentalbygge i slummen
sekelskiftet 1800/1900




Träsksjön och Rännilen. Ännu under 1600-talet fanns en fiskrik sjö där vi nu har Jarlaplan. Den var Stockholms näststörsta sjö och sträckte sig från nuvarande Eriksbergsplan fram till Surbrunnsgatan. Mitt i sjön lär en liten holme ha funnits där en fiskare hade slagit upp sitt hus. Två bäckar ledde från Träsksjön. Den ena ledde till Brunnsviken och den andra, den s.k. Rännilen, utmynnade i Nyborviken. Den följde ungefärdagens Birger Jarlsgatan och slutade i det som idag är Norrmalms torg. På 1700-talet hette platsen Packartorget efter sillpackarna som då höll till på torget. Berzeliipark låg helt under vatten på den tiden och bildade det som i folkmun kallades för "Katthavet" p.g.a. av odören som kom därifrån. Ännu under 1600-talet var det möjligt att ro från Brunnsviken till Nybroviken längs den här vattenleden.

Vattennivån låg ett par meter över vattnet i Nybroviken och därför användes vattnet i träsket till ett färgeri och en del hantverkare inne i stan. Dessutom anlade man på 1690-talet ett rörsystem för att hålla fontänerna i Kungsträdgården med vatten. Dessa rör var utförda av urholkade trädstammar och märkligt nog hittade man sådana trärör tämligen intakta när man gjorde gaturarbeten på Birger Jarlsgatan 1989. Rörsystemet fungerade dock aldrig riktigt bra. Rören läckte och vattnet som sprutade ur fontänerna luktade illa.




Katthavet, Packartorget och Träsksjön Under 1700-talet började man fylla igen den del av Nybroviken som kallades Katthavet. På den torrlagda marken anlades så småningom Berzeliipark som anses som Stockhoms första riktiga park. Berns byggdes också så småningom här och var klart 1863. På 1700-talet började Packartorget förfalla och blev något av en soptipp. Dessutom påverkades platsens anseende av att avrättningsplatsen flyttades hit 1776. Senare, 1860, städades straffredskapen bort från Packartoget och riggades istället upp på Träsktorget, som är det nuvarande Eriksbergsplan (platsen där tre stora järnhjul står lutande)

Birger Jarlsgatan började byggas i slutet på 1800-talet.

"Skitbärarkäringar" tömde sina latrintunnor i Träsksjön
Teckning av Carl Wilhelm Swedman. .. Undertecknad
tror dock att kvinnorna inte bär en latrintunna utan tvätt.

"Skitbärarkäringar". Under 1800-talet började man allmänt använda träsket som soptipp och det började stinka. Det som i högsta grad bidrog till odörerna från träsket var att stadens "skitbärarkärringar" tömde sina latrintunnor i Träsket. Så småningom tog man itu med problemet och började fylla igen träsket. Stockholm hade stor brist på bostäder och snabbt uppstod kåkstaden vi ser nedan.
"Träskängen 1909. I bakgrunden ses Katolska Apostoliska kyrkan, byggd samma år som Norra Real, ritad av arkitekt A. G. Forsberg. Sedan 1970-talet är den S:t Georgius Metropolitkyrka. Bilden finns som zoombar på Stockholmskällan

"Träskängen". 1890 flyttade det Högre realläroverket från Stadshuset (nuvarande Stadsmuseet) till Roslagsgatan. Namnet blev nu Stockholms realläroverk och de som flyttade var 364 lärjungar och 21 lärare. Hela den mäktiga byggnaden ligger direkt på hälleberget. Där idrottshallen står hade det funnits ett tio meter hög bergsklippa på vilken det stod en väderkvarn, Pärlstickarkvarnen.

Området mellan berget där Engelbrektskyrkan, som invigdes 1914, och Birger Jarlsgatan var obebodd och kallades den här tiden för Träskängen. Det var ju här sjön och träsket funnits tidigare och rester av vattendragen finns fortfarande kvar.




"Ellen Keys park". Myndigheterna hade varit tveksamma att placera skolan så här långt avsides från centrum, men rektor Sixten von Friesen, som antagligen utsett platsen, kunde ge svar på tal: "Tomtens ungefärliga avstånd från Gustav Adolfs torg är 1620 meter, 18 minuters väg." Andra betänkligheter var att Träskängen användes som avstjälpningsplats. En tobaksplantage fanns också på Träskängen, vars gödselhögar irriterade von Friesen. Ett större problem var alla uteliggarna som huserade och skapade problem för den personliga säkerheten. Ibland var man tvungen att tillkalla extra polisbevakning för att skydda eleverna mot ligister. För att förbättra miljön anlägger man på 1920 talet det som idag är Ellen Keys park (Ellen Key, 1849-1926, var på sin tid en välkänd och omtvistad författare, feminist samt en uttalad antagonist till August Strindberg. Strindbergs satiriska roman "Svarta fanor " är ett angrepp på Ellen Key)

Att von Friesen ogillade grannskapet, fanns det inget tvivel om. Träskängen var belamrad med fallfärdiga skjul. De ständigt återkommande cirkusarna och menagerierna (= uppvisningar av exotiska djur) störde också skolans arbete. Värst ansågs vaxkabinetten vara. De hade rum med åldersgräns för inträde. T.ex. visades helt oskylda könsorgan i syfte att upplysa om veneriska sjukdomar, men det var ingen lämplig kunskap för Norra Reals elever 1890. Rektorn hade tidvis fullt upp med att se till att skolans elever höll sig borta från aktiviteterna på Träskängen. Så småningom revs allt bråte och träd, buskar och blommor ersatte rucklen.


Huvudsakliga källor:
  Fredriksson, Monica    Vattenvägen från Jarlaplan till Nybroviken,    Stockholms stadsmuseum 1990
  Svedelius, C.    Norra Real 1876-1926,     P. A. Norstedt & söners Förlag 1927
  Åstrand, Sigurd.    Norra Real 100 år,     Norra Realarnas Förening 1976
  Sydöstra Vasastaden, byggnadsinvetering 1974, Stockholms stadsmuseum
  Petrus Tillaeus (1679-1754) karta från 1737

Det finns några oklarheter i listan. Vet du mer än jag lyckats leta fram, hör av dig till patrick.lonnberg(snabel-a)gmail.com.

Norra Real i årtal

1823 Stockholms äldsta skola, trivialskolan, omvandlas till apologistskola i Storkyrkoförsamlingen och får namnet Nikolai skola. Apologistskolor kallades sedan 1500-talet inrättningar som gav grundläggande utbildning i räkning och skrivning och fanns parallellt med s.k. lärdomsskolor, som förberedde eleverna för högre utbildning. "Nikolai" kommer från Nicolaus Hermanni, biskop i Linköping på 1300-talet.

1842 Obligatorisk sexårig folkskola införs

1864 Slutexamen från gymnasiet införs. Den kallades "mogenhetsexamen".

1876 bildas den nya skolan under namnet Högre realläroverket i Stockholm (1878) . Apologistskolan Nikolai införlivades då i det nyinrättade läroverket, som inhystes i Södra stadshuset, nuvarande Stadsmuseet.

1890 flyttar det Högre Realläroverket till nybygget vid Jarlaplan

1901 ?Fjärde våningen? användes på den här tiden för exercisövningar vid dåligt väder. "För militäröfningarna hafva äfvenledes genom Stockholms stads drätselnämnds försorg, gjorts föjande nya anordningar: 6 nya takfönster ha upptagits på läroverkhusets vind för beredande av tillräckligt ljus för kammaskjutningsöfningarna; ..."

1902 avstår Norra Real klasser till det nyinrättade Östra Real.

1904 De nioåriga lärdomsskolorna, som funnits sedan 1850-talet, omorgansierades till sexåriga realskolor med en påbyggnad med ett fyraårigt gymnasium.

1905 Realexamen införs.

1906 började Siemens regenerator-gaslampor ersättas med elbelysning. Planer på att installera elbelysning fanns redan när skolan byggdes, men ansågs då för dyrt. Stadsnätet började byggas först 1892 dådå Stockholms första elkraftstation, Brunkebergsverket, invigdes. Det fanns där NK är nu. Norra Real hade dock en egen dynamnomaskin som drevs av en 1 hästkrafters gasmotor, men den användes enbart till att driva båglampan i skioptikonapparaterna, föregångaren till diaprojektorn samt till elektriska experiment.

1915 Fick skolan de första vattentoaletterna. rektor Carl Svedelius skriver i årsrapporten: "Allt sedan läroverksbyggnadens togs i bruk, ha de inomhus förlagda toiletterna varit otillfredställande, i det att särskilt ventilationen i dem lämnat åtskilligt övrigt att önska och vissa tider varit synnerligen obehaglig. Det gammalmodiga 'hämtningssytemet' har sålunda under sistlidna sommar utbytts mot W.C, system ?Brusa?, vilket medfört en länge önskad förbättring och även synes vara i alla avseenden tillfredsställande."

1909 Statsundersödda kommunala mellanskolor inrättas.

1923-1924 byggs Norra Real om för biologi- och kemiinstitutioner på fjärde våningen. Skolan var för trång och speciellt gällde de naturvetenskaperna. Det fanns förslag att bygga en helt ny skola vid Vasaparken och flytta St. Jacobi till nuvarande Norrra Real byggnaden. Det var dock billigare att bygga om vinden.

1927 blir den sexåriga realskolan fyra- eller femårig.

1928 Idrottshallen utskjutande flygel mot fotbollsplan rivs och istället byggs nya omklädningsrum i en förlängning längs Rehnsgatan, dvs. byggnaden får det utseende som den har idag.

1928 "Afträdesbyggnaden" vid muren på fotbollsplanen rivs och eleverna får vattentoaletter inomhus i bottenvåningen där de finns nu.

1933 års läroverksstadga innebar för "Högre realläroverket i Stockholm" att fysik, kemi, biologi och specialmatematik förstärktes.

1936 blir skolplikten sju år.

1941 under vårterminen användes Norra Reals skollokaler delvis av de militära myndigheterna

1943 förstärks en del av utrymmena i bottenvångarna med stålbalkar och betong så att dek skulle kunna motstå en och annan bomb. Totalt fanns det skyddsrum för 200 personer. Vad man vid skarpt läge tänkt göra med resten av elevrna är oklart.

1950 Riksdagen beslutar om försöksverksamhet med nioårig grundskola.

1953 fick läroverket även allmän linje efter att dittills enbart haft en reallinje. Här kan man förledas tro att skolan endast erbjöd en sexårig grundutbildning med realexamen som slutmål, men så var inte fallet utan gymnasiet fanns med från början. Reallinjen delas upp i en biologisk och en matematisk gren.

1961 kommer de första flickorna till skolan. Läroverket fungerade dock som provläroverk redan vid sekelskiftet och 80 procent (numerärt var det dock inte så många) av alla kvinnor i Stockholm som genomförde provåret, gjorde det i Högre Läroverket på Norrmalm. Provåret infördes redan 1880 i Högre realläroverket i Stockholm (Stadshuset)

1962 Obligatorisk nioårig grundskola införs, dvs grundskolan

1964 Realexamen avläggs för sista gången. Efter detta var skolan ett renodlat gymnasium. (Realexamen var ett slags "grundskoleexamen" som inte firades med en vit mössa utan en grå. Gymnasiet var en fyraårigt.) Det tidigare gymnasiet med med allmän, teknisk och handels inriktningar, ersätts med ett integrerat gymnasium med fem linjer.

1965 Skolan kommunaliserades. År 1964 fattade regeringen beslut om att de allmänna och tekniska gymnasierna samt handelsgymnasierna skulle förvandlas till kommunala gymnasier. Kommunen övertog ansvaret för byggnader och övrig drift från staten medan lärartjänster och lärarlöner (inklusive skolledare) blev kvar under statlig kontroll framtill 1991

1966 startas ett nytt gymnasium som en direkt konsekvens av grundskolereformen.

1967 namnändrat till Norra Real

1968 avlades studentexamen - av politiskt idelogiska skäl - för sista gången på Norra Real. Det visste du inte?

1969 ändrades namnet på vuxenutbildningen Norra Reals vuxengymnasium.

1970 Yrkesinriktade utbildningslinjer integreras på sina håll med den vanliga gymnasieskolan och skolan hade nu över 20 olika linjer.

1971 namnändrat till Norra Reals gymnasium.

1973 startas en engelskspråkig naturvetenskaplig linje, som sedan utvecklas till International Baccalaeureate

1974 startas ett försök med naturvetenskaplig och teknisk linje.

1986 Skolstyrelsen besluter att lägga ner Norra Real som ungdomsgymnasium. En massiv protestskrift (en 730 meter lång namnlista med 73 000 namn!) drogs runt Stadshuset men politikerna lät sig inte påverkas.

1987 flyttas den engelskspråkiga klassen till Kungsholmens gymnasium. Norra Real upphörde sista juni 1987 och Sveaplans vuxengymnasium flyttade in i skolans lokaler. Namnet ändrades till Norra Reals vuxengymnasium. Ungdomseleverna flyttades till Vasa gymnasium (?).

1990 Gymnasiet återuppstår ungdomsgymnasiet med två linjer ( natur- och samhällsvetenskaplig linje) i Norra Real.

1992-1994 totalrenoverades av byggnaden Norra Real. Eleverna var då evakuerade till Vasa Real (?)

2000, hösten, åter enbart ungdomsgymnasium. Ett misslyckat experiment med ett kvällsgymnasium för ungdomar som varade bara ett år.

2006 placerade skolpolitikerna Barn och fritidsprogrammet på Norra Real. Orsaken var att man ville minska segregationen i Stockholm och beslutet var rent politiskt. Verksamheten avslutades 2010 efter att man insett att det blev med samarbetet med det privata företaget Pysslingen och att det inte tillförde varken eleverna på Barn och fritid eller skolans andra elever något av värde. Snarast tvärtom.

??????????????????????????????

  1969-1982 Vuxengymnasium
  1987-2000 Norra Reals vuxen- och ungdomsgymnasium
??????????????????????????????

Namn på ungdomsskolan:

1876-1906 Högre realläroverket i Stockholm (Stockholms realläroverk)
1906-1967 Högre realläroverket (på) Norrmalm
1967- Först Norra Real, sedan - 1971- Norra Reals gymnasium

När började skolan kallas Norra Real? Det måste ha skett före 1927. Svedelius använder det i titeln på sin bok om skolan.

Namn på vuxenutbildningen:

TBV´s i Stockholm kvällsgymnasium. (TBV = Tjänstemännens bildningsverksamhet). ??? Vilken koppling har TBV till Norra Real?

1969 ändrades namnet till Norra Reals vuxengymnasium.
1982 lades organisationen ner flyttades till Västerorts vuxengymnasium
1987 Kommunalt vuxengymnasium (tidigare Sveaplans vuxengymnasium)
2000 upphör vuxenutbildningen på Norra Real och Åsö komvux tar över.



Norra Real i litteraturen

Historiska och dokumentära verk

Dahl, Evald, Norra Reals studenter jämte rektorer åren 1881 - 1923 , Stockholm 1924

von Friesen, Sixten, Högre Realläroverkets i Stockholm nya byggnader , Stockholm 1891. En ganska ingående teknisk beskrivning av Norra Real byggnaden.

Svedelius, Carl, Norra Real 1876 - 1926 , Stockholm 1927

Hagström, Nils Tjugo års realskoleabiturienter 1907 - 1926 , Härnösand 1926

Lärare och studenter 1876 - 1941 , Norra Realarnas förening genom Nils Hagström, Stockholm 1941

Realskolabiturienter 1907 - 1945 , Norra Realarnas förening, Tierp 1945

Lärare och studenter 1876 - 1956 , Norra Realarnas förening genom Gynnar Strandberg, Örebro 1958

Åstrand, Sigurd Norra Real 100 år , Stockholm 1976

Hundra år med Norra Realare i helg och söcken. En kavalkad av klipp och bilder från 1876 till 1976 Norra Realarns förening, Södertälje 1976

Vitbok - Norra Real 1969 - 1988, En stencilerad upplaga med utredningar, beslut, protokoll, brev och tidiningsartiklar, som belyser två kritiska årtionden för Stockholms äldsta gymnasium, Stockholm 1988

Norra Realarnes förening 50 år - 1937-1987 En småskrift på 12 sidor, Norra Realarnas förening, Stockholm 1987

Litterära verk

Engström, Lars, Gymnasister , Uppsala 1941

Hultén, Erik, Men roligt har det varit , Stockholm 1973

Orre, Ingvar, Förspel i ungdomen , Stockholm 1954

Svedelius, Carl, Norra Real 1876 - 1926 , Stockholm 1927

Siwertz, Sigfrid, Att vara ung , Stockholm 1949, Nyutgåva på Askild & Kärnekull 1976

Sunesson, Vic Vem av de sju , Stockholm 1967

af Klintberg, Bengt, Rebecka och tigern , En bok för alla, ISBN: 9789172212930 Innehåller en novell om två pojkar som går på Norra Real



Läroverkspalatset
KLICKA HÄR


Belysningen i Norra Real
KLICKA HÄR


Ombyggnaden av vindsvåningen 1923 och idrottshallen 1928
KLICKA HÄR


Biografiska uppgifter om NR:s fyra första rektorer
KLICKA HÄR


Sixten von Friesens gravmonument
KLICKA HÄR


Det första kollegiet i "Högre realläroverket i Stockholm"
KLICKA HÄR


Studentfirandet i Högre Reallöroverket för över 100 år sedan
KLICKA HÄR


Nerläggningen av Norra Real 1986
KLICKA HÄR


Flera bilder från Norra Real för över 100 år sedan
KLICKA HÄR


Några nerslag i Norra Reals omgivningar
KLICKA HÄR


Interiörbilder på Norra Real i juni 2011
KLICKA HÄR


Några konstverk i Norra Real
KLICKA HÄR


Idrotten i begynnelsen
KLICKA HÄR


Astrid Cleve von Euler
Sveriges första kvinnliga doktor i naturvetenskapliga ämnen lärare på Norra Real.
KLICKA HÄR


Polaräventyrare
KLICKA HÄR


Föreningen "Saga", "Reals Naturvetenskapliga Förening", R.N.F. och "Reals idrottsförening", R.I.F.
KLICKA HÄR


Erik Erling - egensinnig musiklärare i 35 år
KLICKA HÄR


von Friesen, Sixten, "Högre realläroverkets i Stockholm nya byggnader", Stockholm 1891 (OCR-inscannad)
Sixten von Friesens beskrivning av Norra Reals nybygge
KLICKA HÄR



VITBOK - Norra Real 1969-1988
De politiska turerna kring Norra Reals nerläggning
KLICKA HÄR



Svedelius, Carl, "Norra Real 1876-1926", Stockholm 1927 (OCR-inscannad)
KLICKA HÄR


Norra Realarnas förenings 100-års jubileumsskrift
Filen är OCR-inscannad och på drygt 80 MB. Inget för långsamma uppkopplingar.
KLICKA HÄR



Sveriges värsta värstingklass?
KLICKA HÄR


Amatörfilm om en dag på Norra Real 1960, tagen av två av skolans elever
Filmen är på en halvtimme och filen mycket stor, 2 GB, tekniskt dålig och saknar ljud.

KLICKA HÄR


C. G. Hammarskjölds tal på Norra Reals invigning den 6 september 1890
Filen är OCR-inscannad och på drygt 3,5 MB.
KLICKA HÄR



Stockholms innerstads högre allmänna läroverk vid sekelskiftet 1900
KLICKA HÄR


Kända personer som gått på Norra Real.
KLICKA HÄR


Norra Reals koppling till Stockholms äldsta skola
KLICKA HÄR


Stockholms stads skolor på 1800-talet
KLICKA HÄR


Några underrättelser om Stockholms stads undervisningsverk 1836
KLICKA HÄR


"Gamla Stockholm", kapitlet "Skolor" av Claes Lundin och August Strindberg, Stockholm 1882
En kartläggning av inte minst Storskolan, som Norra Real och Södra Latin (även Norra Latin) har sina rötter i.
KLICKA HÄR


Patrick Lönnberg, patrick.lonnberg(snabel-a)gmail.com